Fonder

En fond består av flera olika värdepapper och är en sparform för den som vill sprida risken mellan olika aktier och räntepapper. En aktie innebär en ägarandel i ett enskilt bolag och därmed är avkastningen helt beroende av utvecklingen i det enskilda bolaget. En fond består vanligen av aktier i ett stor antal olika bolag för att sprida risken mellan flera olika aktiebolag.

Den som äger en fond betalar vanligen en avgift om 0.25 - 3 % av fondens värde årligen för att stå som ägare till fonden, därtill tillkommer i vissa fonder en ytterligare avgift om fonden utvecklas bättre än aktiemarknaden generellt.

Man skiljer vanligen på aktiefonder, räntefonder samt även headgefonder.

Aktiefond

En aktiefond är en fond som investerar en stor majoritet av kapitalet i aktier. Vanligen uppgår inget enskilt aktiebolag till mer än 10 % av fondens innehav. På så viss sprider fonden risken mellan olika aktier.

Aktiefonder kan ha flera olika inriktningar. En landfond, till exempel en Rysslandsfond är en fond som investerar i aktier noterade i Ryssland medan en Japanfond investerar i Japan. Dessa landfonders utveckling är sålunda i hög grad beroende av utvecklingen i det enskilda landet. Det finns också fonder som inriktar sig mot investeringar i enskilda kontinenter, till exempel Europafonder eller Asienfonder. Dessa fonder inriktar sig mot investeringar i företag på en hel kontinent.

Det finns också aktiefonder som är inriktade mot en enskild bransch, exempelvis IT-fonder. Dessa fonder är i mycket hög grad beroende av den underliggande utvecklingen i den specifika branschen.

En aktiefond skall innehålla minst 16 olika aktier. Ju specifikare fonden är, exempelvis investeringar i ett enskilt land eller enskild bransch, desto högre risk i fonden. En aktiefond som investerar i ett annat land är därtill också beroende av valutakursen i landet.

Vanligen är avgiften på en fond som investerar i specifika länder eller enskilda branscher betydligt högre än avgiften för fonder som investerar i etablerade storföretag i Sverige eller Europa.

Räntefond

En räntefond är en fond som investerar i räntebärande värdepapper och obligationer. Man skiljer vanligen på korta och långa räntefonder. Korta räntefonder investerar i räntebärande värdepapper med en löptid understigande 1 år, medan långa räntefonder vanligen investerar i räntebärande värdepapper (såsom obligationer och statsskuldsväxlar) med en löptid överstigande 1 år.

Räntefonder anses traditionellt innebära en lägre risk än aktiefonder, men ger vanligen även en lägre avkastning.

Headgefond

En headgefond är en fond som på pappret är tänkt att försöka ge positiv avkastning oavsett om börsen går upp eller ned. I praktiken har dock detta visat sig mycket svårt och en headgefond kan mycket väl gå med förlust. En headgefond kan tillskillnad från en aktiefond investerar inte enbart i aktier utan även i optioner och andra derivat, headgefonden kan även belåna sig för att öka sin hävstång.

En vanlig uppfattning är att en headgefond skall ge positiv avkastning oavsett om börsen går upp eller ned. Det finns dock exempel på headgefonder som förlorat hela kapitalet. 1998 förlorade headgefonden Long-Term Capital Management samtliga sparares insättningar efter spekulationer i ryska tillgångar.

En headgefond tar vanligen ut en årlig grundavgift och därutöver även en resultatbaserad avgift, vanligen uppgående till 20-25 % av avkastningen, beroende på om headgefonden har slagit sitt jämförelseindex.

Fond-i-fond

En Fond-i-fond är en fond som investerar i flera olika andra fonder. Tanken är därmed att man skall sprida risken på flera olika fonder. Detta upplägg innebär vanligen en hög avgift då man först indirekt betalar avgifter i de enskilda fonder som fond-i-fonden äger och även en direkt avgift för ägandet av själva fond-i-fonden.



Länk