Aktier

En aktie är en ägarandel i ett aktiebolag. En förutsättning för att kunna äga en aktie i ett bolag är sålunda att bolaget är ett aktiebolag.

De flesta större svenska aktiebolag är idag noterade på stockholmsbörsen. Den som har ett aktiekonto registrerat hos en bank eller internetmäklare kan därmed köpa och sälja aktier (ägarandelar) i princip alla Sveriges större företag under förutsättning att bolaget är börsnoterat.

Rösträtt

Att äga en aktie i ett aktiebolag ger rösträtt på bolagsstämmor. I Sverige, tillskillnad från många andra länder, har vi sedan länge fortfarande s.k. A-aktier respektive B-aktier. En B-aktie ger vanligtvis 1 röst och motsvarar därmed kapitalet man investerat i aktien, då 1 aktie lika med 1 röst.

En A-aktie ger däremot vanligtvis 10 röster, och ger alltså betydligt mer inflytande över bolaget jämfört med investerat kapital, detta då 1 A-aktie lika med 10 röster.

Systemet med A- respektive B-aktier är en kvarleva från när Sveriges industrier byggdes upp under sent 1800-tal. Systemet innebär att den ursprungliga grundaren kunde behålla kontrollen, makten, över bolaget trots att man inte längre hade en majoritet av aktierna. För att finansiera expansion är många bolag tvugna att ta in nya aktieägare som är beredda att satsa nytt kapital, och genom A-aktierna kan de ursprungliga grundarna försäkra sig om att behålla kontrollen över bolaget. I ett bolag som består till 10 % av A-aktier med rösträtt 10:1 och 90 % av B-aktier med rösträtt 1:1 motsvarar A-aktierna en majoritet av rösterna.

I de flesta andra länder särskiljer man inte mellan A- och B-aktier då detta system anses missgynna övriga aktieägare. I de flesta andra länder är det därmed vanligt att det bara finns en typ av aktie som ger 1 rösträtt, dvs rösträtt i förhållande till investerat kapital.

Det svenska systemet är sålunda omtvistat då det anses ge möjlighet för ursprungliga grundare att behålla kontrollen över bolaget, men även missgynna senare investerare då deras rösträtt därmed inte motsvarar deras investering.

Finansiering (nyemission)

En möjlighet för ett aktiebolag att ta in nytt kapital är att genomföra en nyemission. En nyemission görs vanligen då aktiebolaget är i behov av nytt kapital antingen för att finasiera en förlust i verksamheten eller för att kunna genomföra en kostnadskrävande expansion som vid etablering i utlandet eller vid ny fabriksbyggnation. Vanligen görs även en nyemission i ett aktiebolag i samband med notering på en handelplats (aktiemarknad) för att bredda ägandet i bolaget och ta in nytt kapital för expansion.

En nyemission innebär sålunda att aktiebolaget emitterar (säljer ut) nya aktier i bolaget. Vanligen görs detta till ett lägre pris än den nuvarande aktiekursen för att locka köpare. De befintliga aktieägare får förköpsrätt, så kallad teckningsrätt, till de nyemitterade aktierna. Denna teckningsrätt kan användas för att köpa de nyemitterade aktierna eller så kan teckningsrätten säljas vidare till någon annan som är villig att satsa nya pengar i bolaget.

Genom nyemissioner kan sålunda aktiebolag ta in nytt kapital för att finansiera kostsamma expansioner eller för att finansiera förluster i verksamheten.

Utdelning

Aktiebolag som har ett överskott på kapital kan välja att en, eller flera gånger per år, dela ut detta överskott till aktieägarna. Detta kallas för direktavkastning eller utdelning. Stabila och överkapitaliserade bolag delar vanligtvis ut en del av överskottet till aktieägarna en gång om året. I stabila marknadsnoterade aktiebolag är det sålunda inte ovanligt att 30-70 % av den vinst som aktiebolaget gjort under föregående år delas ut till aktieägarna i bolaget. Utdelningen kan helt upphöra om aktiebolagets vinst sjunker eller om bolaget är i behov av kapital.



Aktielänkar